I första halvan av kursen var
tyngdpunkten på teori, och det gemensamma för hela gruppen var att
inlärningsmetoderna kändes ganska tunga. Texter efter texter skulle produceras
om teorierna vilket gjorde att ambitionsnivån för inlärande inte var den högsta.
Trots detta visade det sig i den andra delen av kursen att det teoretiska som
vi lärt oss fick ett betydelsefullt sammanhang när vi började använda dem för
att framställa idéer åt externa uppdragsgivare.
Att arbeta exklusivt med
teorierna kändes ändlöst men det visade sig vara en bra plattform när vi
äntligen fick börja skapa och göra marknadsföring konkret. Inlärningen skulle
säkert ha skett oberoende enligt bara praktiska metoder, men då mer i form av
trial-and-error jämfört med nu då vi hade ett teoretiskt underlag att arbeta
utgående ifrån. Det som stött vårt lärande mest har nog definitivt varit
de praktiska projekten. Man lär sig visserligen lite teori och sådant genom att
läsa böcker, men själva lärandet är effektivare då man får göra något kreativt.
De har varit varierande vad gäller uppdrag vilket också har gjort att intresset
hållits uppe.
Kommunikationen inom gruppen
Jopavi har fungerat bra från dag ett, men team-arbetet mognade och blomstrade
först ordentligt när vi fick chansen att börja skapa i praktiken. Uppdragen
gjordes utan internfriktion och våra olikheter fungerade i en balanserad
växelverkan. Den här växelverkan faciliterade en miljö var idéer var välkomna
vilket i sig gjorde att vi snabbt kom i gång med diverse uppdrag. Vi hade
därför alltid rikligt med tid att tänka genom våra "produkter" även
på detalj nivå, exempelvis hur vi ville förmedla idéerna på ett sätt så att
uppdragsgivarna förstod de komplexa tankar bakom dem.
Inlärningen skedde således lite mera omedvetet under den första delen av kursen, men visade sin nytta i den andra delen. Däremot kan våra goda prestationer knappast helt förklaras med några enkla variabler som god kännedom av de teoretiska ramverken, utan var också influerade av andra variabler som exempelvis fantasi, lekfullhet och visuell förmåga. Som tidigare nämnt var det det praktiska arbetets karaktär och klimatet i gruppen som gav utrymme för de senare nämnda variablerna.
Det vi gjort bra?
Vi känner oss ha lyckats med
alla våra uppdrag, med vissa bättre än andra, men vi har inte varit besvikna på
vårt arbete efteråt. Vi har alltid försökt på att tänka och tycka enligt
målgruppen, vilket i vissa fall varit lätt då vi själv varit målgruppen, som
till exempel i Asienprogrammets uppdrag och i KSF Medias uppdrag. I dessa fall
har vi varit extra nöjda med vårt arbete, eftersom vi på sätt och vis har gjort
det för oss själva. Annat vi anser har lyckats med är att våga. Vi har vågat
vara annorlunda och vi har vågat att ha idéer som kanske åt början verkat vara
tokiga. Då vi fått en idé vi tror på, har vi hittat på sätt att presentera våra
idéer, så att det vi ser i dem även skulle uppfattas av den som hör på. För
Asienprogrammet presenterade vi en massa tokiga och roliga bilder om
stereotyper av Asien, och dessutom presenterade vi våra slutliga tankar om
uppdraget i video format.
Ingen är perfekt, och vi är
inget undantag. Det vi kunde ha gjort annorlunda är vårt sätt att arbeta. Vi
arbeta aktivt på föreläsningarna, men det som vi inte fick gjort där, gjorde vi
tillsammans på ett virtuellt sätt. Samarbetet skulle säkert ha skridit på ett
lättare sätt om vi träffats oftare, men eftersom vi är fem personer med mycket
olika tidtabeller, var det inte alltid så lätt. Vi träffades vid tillfällen vi
ansåg att arbetet inte blir lika bra och jämlikt utfört virtuellt, men annars
arbetade vi så gott vi kunde i den virtuella världen, och som sagt var vi
alltid nöjda med det vi gjort. Vårt sätt att arbeta var absolut inte ett hinder
för bra samarbete. Och det som vi kämpade med mest var vår blogg, som inte
ville bete sig. Den krånglade åt och ändrade font och fick texter att
försvinna, så om vi nu skulle börja med blogg, skulle vi säkert välja någon
annan sätt att arbeta med den.
Det viktigaste vi har lärt oss är
helt enkelt att samarbeta och dela upp arbetet på det mest effektiva sättet möjligt.
Vi har lärt oss om våra starka och svaga sidor, vilka är viktiga att känna till
i arbetslivet. Dessutom har vi arbetat tillsammans med olika hjälpmedel och
lärt oss bemästra dem på de bästa möjliga sätten, t.ex. power point
presentationer enligt pecha kucha-metoden. En bas inom marknadsföring kan vara
viktigt att känna till oavsett vart man än hamnar i livet. Att känna till hur
marknadsföring fungerar kan även få en själv att förhålla sig kritisk mot
marknadsföring riktad mot sig själv.
Hälsning:
Ha tålamod med bloggen, de kan strula till det ordentligt. Försök att göra projekten roliga med lite humor, detta kommer göra arbetandet kul för den egna gruppen och humor gör all marknadsföring mer kul även för dem ni presenterar för.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar