Recept för framgångsrik medie-applikation

Inledning

Nedan följer en sammanfattning på vad samtliga gruppmedlemmar önskade ur den hypotetiska media applikationen. Även om vi inom gruppen har mycket olika intressen och bakgrund, delade vi åsikter på diverse punkter, vilket bevisar att applikationen sådan som vi önskar att den är, passar en stor mängd användare. Nyckeln är att göra applikationen så flexibel som möjligt för att få den att så väl som möjligt återspegla användarens individuella behov.

Layout

Önskemål att layouten skall vara tydlig och lättförstådd var något gemensamt för samtliga gruppmedlemmar. Applikationen måste visuellt och grafiskt vara tilltalande. Färger och bilder bör användas för att hålla miljön intressant för användaren. Det viktigaste är trots allt att interfacen är simpel och att applikationens nyhetsflöde är direkt åtkomligt, utan en massa tryck.

Funktioner och Finesser

Applikationens viktigaste funktion, som vi inom gruppen enhälligt kom fram till, är att den formas efter individuella behov. Det här skulle ta sig uttryck i ”check-in” rutor vid första användningsgången. Applikationens viktigaste funktion är att den har många olika alternativ så att den så nära som möjligt avspeglar de individuella behoven. Exempelvis, inom olika kategorier finns det en mängd subkategorier och så vidare. Exempelvis kan användaren checka rutan för lokalnyheter, och kan sedan välja enligt region, exempelvis kan användaren checka Österbotten och Åboland. På motsvarande sätt kan användaren välja att utrikesnyheter är intressant, och kan då specificera sitt intresse till en hel kontinent (t.ex. checka Sydamerika) men också enskilda länder (t.ex. checka Frankrike). Användaren kan således också checka huvudkategorin ”Underhållning” men kan där vidare välja exempelvis ”Korsord, frågesporter, skvaller, mode, fotografering” och så vidare.

            Nyheterna prioriteras sedan i det ”egna” nyhetsflödet enligt antalet tags som korrelerar med de egna inställningarna. Med våra tidigare exempel skulle alltså nyheter om Brasilianska designers på studiebesök i Åbo vara en nyhet som kommer högt upp på nyhetsflödet. Användaren kunde också välja att applikationen sänder push-notiser om nyheter som exempelvis har fler än tre taggar som matchar användarens val.

            Andra nyhetsflöden som ”mest lästa idag” eller ”nyheter i kronologisk ordning” kunde också finnas tillgängliga, men skulle vara sekundära till nyhets-flowet format enligt användarens eget intresse.

            Det diskuterades också inom gruppen att reklamen som visas också skulle använda sig av taggarna valda för att vara så intressant och relevant som möjligt för individen i fråga, och skulle då inte störa användningen av applikationen. Ett annat alternativ är också att även om man inte kunde stänga av annonserna helt, skulle en finess att kunna välja vilken typ av annonser vara något mycket önskvärt. Exempelvis kunde användarna välja att bara ta emot annonser om materbjudanden.

            Applikationen borde också kunna integreras med andra applikationer som används flitigt, så som facebook.

Användning

Hur bra applikationen än skulle vara skulle den knappas ändra på sättet som mobila aparter används idag. Med det här vill vi antyda att mobil apparater oftast användes under korta intervall då koncentrationen på något annat tillfälligt avbrutits. Om applikationen är tillräckligt bra skulle den eventuellt kunna bli en del av morgon-användningen som vi uppfattat ett mönster av i våra tidigare analyser.

Avslutning

Vi har nu erbjudit ett detaljerat recept på en applikation som faller just oss i smaken. Det vi understryker allra mest är att applikation skall formas enligt de individuella behoven och intressena. Applikationen måste också ha en angenäm layout och det är vitalt att den är simpel att använda. Alla dessa krav besvaras i vår beskrivning av den perfekta medie-applikationen.

Mediebranschen

Media

Media kan enligt Chaffey och Smith (2013, s. 408) definieras som vad som helst som förmedlar ett meddelande.  Media kan ses som budbäraren eller metoden som används vid överföringen. Media kan också betraktas som pekpunkten (eng. touchpoint) som syftar på den enhet som har kontakt till kunden (Chaffey & Smith, 2013, s. 408).

Chaffey och Smith delar in media i tre olika kategorier. Betald media syftar på media i vilken det gjorts en investering att få exempelvis besökare, att vinna räckvidd och att skapa konversationer genom sökningar, annonsnätverk eller affilierande marknadsföring. Traditionella offline media så som publikationer, TV reklamer eller direkt mail är fortfarande viktigt och utgör majoriteten av betald media, anser Chaffey och Smith (2013, s. 33).

            Den andra kategorin är förtjänad media. Här kan betald media resultera i förtjänad media så som ökad medvetenhet om varumärket. Till den här kategorin hör också word-of-mouth som kan stimuleras genom social media som inkluderar konversationer i sociala nätverk, bloggar och andra typer av gemenskaper. Chaffey och Smith (2013, s. 33) tillägger att man kan se förtjänad media som en form av marknadsföring utvecklad mellan olika typer av partners som exempelvis förläggare eller förespråkare för målgruppen.

            Den sista kategorin är ägd media. Hit hör all media som är ägt av varumärkena själva, så som egna nätsidor, bloggar, telefonapplikationer, och närvaron på ställen som Facebook, LinkedIn, Twitter och Youtube. Ägd media offline är exempelvis broschyrer och butiker (Chaffey & Smith, 2013 s. 33).

            Enligt Harald Grönstrand, layoutjournalist på Västra Nyland (personlig kommunikation 23 mars 2014), går mediabranschen hand i hand med det som är masskommunikation, det vill säga att kommunicera ut till en bred massa utan specifik mottagare.  Han menar att det kan inkludera allt från marknadsföring till att vara journalist.

              Annonser är en form av reklam. Annonser är den reklam som finns i tidningar och nuförtiden även på internet. Annonser har den fördelen att man kan rikta den till speciella grupper rätt bra. De flesta tidningar har en viss läsarkrets, vilket gör det lätt för företag att göra passande annonser till den kretsen. Även på internet fungerar annonser på samma sätt.  På olika internetsidor finns olika sorters annonser som anses vara attraktiva för de som besöker hemsidorna. I dagens läge har även gratisversioner av applikationer och spel på smarttelefoner ofta annonser. Om man inte vill se annonser får man sedan betala för att den fulla versionen av applikationen.

            Var man annonserar som marknadsförare beror helt enkelt på vem man vill nå. Om man vill nå äldre folk kanske sociala medier eller internet är det bästa stället.  Varför man väljer att annonsera över något annat sätt att göra reklam är för att man med hjälp av annonser kan nå sin målgrupp effektivare än med t.ex. tv-reklam.

          Annonseringens framtid ser lite dyster ut eftersom tidningsbranschen inte längre klarar sig så bra då internet tagit över och på internet kan man använda sig av ”Ad blockers” för att undvika reklamen. Detta betyder helt enkelt att annonser inte längre når alla så bra som de någon gång gjort.

 

Nulägesanalys av mediebranchen

I denna nulägesanalys av mediebranchen har vi använt oss av en SWOT-analys och en 4P-analys.

SWOT- analysen består av att tänka på vilka ”Strengths, Weaknesses, Opportunities och Threats” som finns för mediebranchen (Kotler, Wong, Saunders, Armstrong 2005). Styrkor (eng. Strenghts) med mediabranchen är att det är lätt att få ut information till stora massor av folk. Svagheter (eng. Weaknesses) med mediebranchen är att det kan vara svårt att få ut informationen till det tänkta marknadssegmentet och få dem att uppmärksamma det budskap man ger. Möjlighter (eng. Opportunities) med mediebranchen att det finns så många olika medium att använda sig av att man med lite kreativitet nästan kan marknadsföra till vilken människa som helst och till vilket kundsegment som helst om man lär sig bra hur de olika medierna fungerar. En anna möjlighet med medierna är att man genom t.ex. internet lätt kan nå människor i väldigt stor skala och över hela världen väldigt snabbt. Hot (eng. Threats) med mediebranchen är att då företag t.ex. skickar ut reklamblad till hushåll eller e-post på nätet kan det börja ses som spam när tillräckligt många marknadsför på detta sätt vilket i sin tur leder till att ingen läser reklamen. Resultatet av detta är att marknadsföringen via sådana medier tappar effekten helt.

4P-analysen (även kallat ”marketing mix”) går ut på att analysera ”Product, Promotion, Price och Place” (Kotler et.al 2005). Produkten (eng. Product) i detta fall är de olika medierna i sig. Det som är bra med mediebranchen är fortfarande att det finns oändliga möjligheter för variationen av marknadsföring. Man kan oberoende av medium göra en väldigt speciell och differentierad marknasdsföring. Priset (eng. Price) i mediebranchen är också väldigt mycket skiftande. Från att vara nästan gratis på nätet till miljoner dollar för att medverka på tv under Superbowl. Påverkan (eng. Promotion) kan vara en av de svårare sakerna att göra beroende på vilket medium man använder sig av. Påverkan på konsumenten får man genom att veta noga vilken kundgrupp man skall sälja till och veta hur man hittar den. Påverkan sker sedan via reklamer, hemsidor, personlig kommunikation osv. Det sista av P:na är platsen (eng. Place). Platsen kan vara väldigt av görande när man marknadsför. Detta beror på att man måste hitta rätt plats och rätt kanal för att nå den tilltänkta målgruppen för ens produkt. Hela poängen med att analysera med hjälp av 4P-metoden är att hitta rätt marknadssegment genom att tänka på Produkten, Priset, Påverkan och Platsen (Kotler et.al 2005).

 

MTV MEDIA

Key Activities

MTV MEDIA är en finländsk mediabolag med många olika mediekanaler. Det finns Tv-kanaler, radio och även ett antal saker på gång i nätet, som hemsidan med aktuella nyheter samt olika möjligheter att kolla på serier och filmer, både gratis och för betalt. Deras mediekanaler är mycket kända inom Finland, bland annat är Radio Nova den mest lyssnade kommersiella radiokanalen i Finland (MTV, Yhtiö, 2013).

Key Partners                                             

MTV:s partners är bland annat olika välgörenhetsstiftelser, som till exempel Tukikummit och Unicef (MTV, 2014), men även olika sportevenemang kan räknas som partners ifall MTV har ensamrätt att visa dem i Finland. Då MTV MEDIA förnyade sig år 2013, hade de även som viktiga partners företag som DixonBax, BrandWorxx och Family Inc (MTV, Medialle, 2013).

Cost Structure & Key Resources

Det MTV satsar på är att skaffa program folk vill se, för då de får folket att kolla på deras mediekanaler, växer deras synlighet, som redan idag är mycket stor, vilket vidare attraherar andra företag att köpa reklamtid av dem.

Value Proposition

Det MTV vill att deras utbud skulle vara är att skapa upplevelser, ”Elämyksiä varten” (MTV, Yhtiö, 2013), vilket det även långt är. Kunderna, som är i stora drag alla med TV, radio eller internet, vänder sig åt MTV:s tjänster för att kanske underhålla sig, eller för att få höra nyheter och veta vad som är aktuellt just nu. 

Customer

Hela MTV mediefamiljen är gratis för användare, dvs konsumenter, så de kunder som hämtar in pengar till företaget är alla sorters företag som vill synas i media och har råd med detta. Speciellt TV-reklamer är dyra och kräver stora satsningar förutom tv-tiden.

Relationships

Det är viktigt för MTV att upprätthålla goda relationer till slutkonsumenterna eftersom utan dem är inte företag intresserade av att utnyttja MTVs tjänster. Ju mera folk som använder MTV medier desto intressantare blir MTV för företag.

Förutom det är det såklart viktigt för MTV att upprätthålla kontakterna till de företag som använder MTV som marknadsföringskanal.

Channels

B2B. MTV behöver i praktiken inte direkt marknadsföra sig själva, endast upprätthålla goda kundkontakter.

Revenue streams

Största inkomsterna kommer antagligen från tv- och radioreklamtider som de säljer åt företag. Dessutom säljer MTV kanalpaket till konsumenter.

 

Källor

Chaffey, D., & Smith, Pr. (2013). Emarketing Excellence: Palnning and  optimizing your digital marketing. New york: Routledge.

Kotler, Wong, Saunders, Armstrong (2005). Principles of Marketing 4th European Edition. Pearson Education Limited.

MTV, hämtad 23.03.2014 www.mtv.fi/yritys/

 

Böcker:

Annika: Chaffey, D., & Smith, Pr. (2013). Emarketing Excellence: Palnning and  optimizing your digital marketing

Johan:

 McDonald, Malcolm (2008) Malcolm McDonald on marketing planning: understanding marketing plans and strategy

Oona:

Scott, David Meerman (2010) The new rules of marketing and PR : how to use social media, blogs, news releases, online video, & viral marketing to reach buyers directly

Paul:

Barefoot, Darren & Julie Lynn Szabo (2010) Friends with benefits : a social media marketing handbook

Vincent:

Evans, Dave & Jake McKee (2010), Social Media Marketing: The Next Generation of Business Engagement

Projekt 3 - Asienprogrammet

"Uppdraget Asienprogrammet" gick ut på att analysera Asianets nuvarande kommunikation samt att komma på en fungerande kommunikationsplan. Det vi tyckte, tänkte och till slut  kom fram med kan nu ses på en video som hittas nedan.

Projekt 3 - Asienprogrammet from annika forss on Vimeo.

Marknadsföringen som presenteras på videon är av den typ Asienprogrammet kunde använda sig av för att nå deras kunder, det vill säga studeranden och övriga personer som kunde ta kurserna. I planerandet av vår slutliga plan tänkte vi även på att Asienprogrammet kunde kontakta andra universitet för att få mer partners. Hur de skulle marknadsföra sig i dessa fall är mycket olikt än vad den marknadsföring vi på videon presenterar. I dessa fall är även budskapet en aning olikt, för de vill främst påpeka hur dessa andra universitet skulle dra nytta av att samarbeta med programmet. Budskapet skulle kunna vara att dessa universitet blir själv även lockande för studeranden, då kursutbuden skulle växa med programmet kurser. Vi bestämde oss dock att fokusera på hur de kunde kommunicera med själva målgruppen, studeranden, och våra idéer ska då ses ur detta perspektiv. Brus som möjligen kan uppstå i vår kommunikationsplan är bl.a. att man inte förstår det roliga i våra bilder eller tycker att de är för provokativa. Då största delen av marknadsföringen sker via facebook kan studerande även sprida dåliga saker om kursen (ifall såna finns), vilket snabbt kan spridas och ge asienprogrammet en sämre bild.

Trots allt tror vi på vår idée, vi är ju målgruppen, så vi borde ju veta vad som fungerar för oss!

Konkurrenter

Asienprogrammet har massor av konkurrenter. Faktum är att alla kurser inom universiteten och mellan universiteten kan ses som konkurrerande i och med JOO-avtalet. Vi har sammanställt en tabell på utbildningsprogram som vi tycker att på olika, men relevanta sätt, konkurrerar med asienprogrammet. 

Först har vi nämnt Helsingfors öppna universitet med deras breda utbud som en konkurrent. Helsingfors universitet är mycket stort och därför har de automatiskt tillgång till massor av studerande och icke-studerande med sina utbildningar inom öppna universitetet.

Sedan nämner vi Historia som man som biämne kan avlägga via Åbo Akademis öppna universitet. Med det här exemplet demonstrerar vi att det finns en mängd biämnen som kan avläggas genom nätkurser. 

Jyväskyläs öppna universitet erbjuder kurser inom intercultural communication. Vi hr valt att lyfta fram den här som en konkurrent eftersom ett program som detta är sannolikt att intressera kärnan av asienprogrammets målgrupp.

Vi nämner också om informationsvetenskap som en konkurrent. Utbildningen har inte många likheter med asienprogrammet, men är däremot en av de få utbildningsprogrammen via ÖPU som har tydlig visibilitet, alltså det enda programmet som marknadsför sig själv kontinuerligt genom affischer och dylikt.

Sist nämner vi Helsingfors öppna universitets asienprogram, den kanske mest tydliga konkurrenten. De erbjuder exakt vad asienprogrammet också erbjuder.

Vi noterar att informationsvetenskap nått ut till många bara genom att använda sig av enkla marknadsföringsmetoder så som affischer, och tycker därför att detta är värt att satsa på även för vårt projekt. Vi är ute efter visibilitet, det är egentligen det enda verktyget vi har på en så hårt konkurrerad marknad. Vi kommer att föreslå många olika kanaler för at uppnå den här visibiliteten.

Kommunikationsplan för Asienprogrammet

Här är våran kommunikationsplan. Vårat mål med kommunikationsplanen är att ge en tydligare bild av vad målet med Asienprogrammet är, vad budskapet är, vilka medium man borde använda för att sprida budskapet effektivare och hur man skall följa upp hur detta har fungerat. I våran kommunikationsplan finns även ideer på hur man gör marknadsföringen av Asienprogrammet bättre och hur man gör Asienprogrammet attraktivare för målgruppen.

Asienprogrammet

Vi har valt att använda oss av SWOT, marketing mix, target marketing, Porters konkurrensstrategier och de 4 P:na för att analysera Asianets kommunikation till kunden och till en nu lägesanalys.

Segmentering

Asienprogrammet riktar sig åt studeranden från Åbo Akademi, Aalto-yliopisto, Jyväskylän yliopisto, Lappeenrannan teknillinen yliopisto, Oulun Yliopisto, Tampereen yliopisto, Turun yliopisto och Vaasan yliopisto.
            Marknadssegmenteringen är uppbyggd med avseende på preferens (Johansson & Norrbom, 1993:50). Programmet riktar sig åt alla studeranden i ovannämnda universitet och högskolor som har ett intresse av eller en preferens att få mera kunskap inom olika ämnen ur ett Asiatiskt perspektiv.

En viss psykografisk segmentering (Johansson & Norrbom, 1993:51) kan uppfattas i och med att kursen riktar sig åt personer som har en nyfikenhet till asiatiskakulturer och som kan ha nytta av kunskapen i framtida karriärer. Detta inkluderar studeranden många olika typer av inriktningar inom universiteten och högskolorna med tanke på hur vår världsmarknad är under förändring vilket påverkar betydelsen av den här typen av kunskap.

            En geografisk segmentering (Johansson & Norrbom, 1993:51) är inte nödvändig eftersom kurserna som programmet inkluderar avläggs på nätet.

            För effektiv segmentering krävs mätbarhet, tillgänglighet, betydelse och handlingsmöjlighet (Johansson & Norrbom, 1993:51). Det är enkelt att mäta intresset för Asienprogrammet i antalet som avlägger kurser inom ramen för programmet. Tillgängligheten till segmenten borde vara ganska god eftersom det riktar sig åt studeranden, och elektronisk marknadsföring troligtvis kan nå ut till en stor majoritet av dessa. Asienprogrammet har ett stort segment eftersom det riktar sig åt samtliga studeranden i alla de universitet och högskolor som nämnts ovan. Studerande är tvungna att prestera i studiepoäng, därför kan betydelsen av segmentet ses som rätt så god. Detta alltså för att antalet studeranden som inkluderas i segmentet är enorm, och samtliga av dem är beroende av det vad programmet har att erbjuda, nämligen studiepoäng. Handlingsmöjligheterna torde vara goda eftersom det genom nätet är enkelt att samla feedback om kurserna, och således få reda på hur de kan göras ännu attraktivare i konsumentens ögon.

SWOT-analys är ett verktyg som marknadsförare kan använda för att hitta styrkor och svagheter hos företag samt möjligheter och hot som riktar sig mot företaget (Kotler, Wong, Saunders, Armstrong. 2005).

I gruppen ansåg vi att SWOT-analysen är ett ypperligt verktyg för att enkelt och snabbt analysera ett företags nuläge. SWOT-analysen ger en helhetsbild av organisationens viktigaste styrkor, svagheter, möjligheter och hot.

Asianets SWOT-analys:

STYRKOR (STRENGHTS)

Asianet erbjuder nätkurser avgiftsfritt till alla studerande inom åtta universitet som hör till Asianets nätverk, dit bl.a. Aalto-universitet och Åbo Akademi hör. Därtill kan även studerande utanför nätverket ta kurserna så länge deras studieanstalt godkänner det och betalar för kursen. Asianet har alltså ett stort nätverk, vilket behövs för att få synlighet. Asianets nätkurser är av hög kvalitet och  erbjuder bl.a. inspelade föreläsningar och material till studerandena. Det erbjuds även många olika slags kurser, allt från affärsverksamhet till historia, vilket borde locka studerande från olika ämnesområden. Kurserna har fått bra feedback från tidigare studerande.

Svagheter (Weaknesses)

Även om Asianet har ett stort antal  högskolor i sitt nätverk har de ändå inte tillräckligt med synlighet för att få tillräckligt med studerande. Facebook-sidan är tråkig och når inte målgruppen. Asianet har en dålig kommunikation till sin målgrupp.

Möjligheter (Opportunities)

Asien blir en allt viktigare ekonomisk och politisk makt i världen. Detta faktum borde vara tillräckligt för att locka studerande till kurserna en lång tid framöver.

Hot (Threats)

Det största hotet för Asianet är att de inte får tillräckligt med studerande. Asianets finansiering sker i den takt studerande avlägger studiepoäng. Utan avlagda studiepoäng kan Asianet läggas ned.

Target marketing

Target marketing är när ett företag eller organisation lägger möda på att tillfredsställa en eller flera gruppers av kunder som delar gemansamma behov eller karaktärsdrag (Kotler, Wong, Saunders, Armstrong 2005). Just nu riktar sig Asienprogrammet i princip till alla som har studerat på universitet i ett år eller mera. Hur man skulle kunna öka intresset mera skulle kunna vara genom att satsa mera på just target marketing. Detta skulle kunna gå till genom att de som håller i trådarna på Asien programmet till exempel på Facebook kunde ta kontakt med ämnes föreningar och på deras sidor sedan skriva om kurser som har med deras ämne att göra. Exempelvis att modul A skulle kunna fara upp på historikernas ämnesföreningssida och modul C på hankeiters ämnesförenings sida.

Samma sak skulle gå genom direkt marknadsföring. T.ex. i e-post som sänds till hanken studeranden kan man lägga extra stor tyngdpunkt på just modul C för att de antagligen intresserar mera än modul A som handlar om historia.

En annan sak som de ansvariga för Asien programmet kan göra är att lägga in mera info om hur kurserna ser ut på nätet, hurdan designen på själva nätsidan är under kursens gång. Hur föreläsningen går till på nätet, hur tenten ser ut. Inte bara som det ser ut just nu: ”online courses with lectures and excercises” (Yliopistojen Aasia-verkosto, 2014).

Marknadsföringsmix

             Asienprogrammets produkt (Kotler et.al. 2005:34) är deras nätkurser angående Asien. De erbjuder kurser med god kvalitet och användbart innehåll, men man kan även säga att de studiepoäng man får kan räknas som en viktig del av produkten. 

          Priset på deras produkt (Kotler et.al. 2005:34) är för studeranden inom målgruppen gratis, och för studeranden utanför målgruppen kostar det 50 euro per studiepoäng (Yliopistojen Aasia-verkosto, 2014). Då målgruppen får produkten gratis, värdesätter kunderna, det vill säga studeranden, produkten på ett annat sätt, till exempel genom att uppskatta om nyttan man kan dra av kursen är värd med arbetet man sätter in i den. Det lönar sig för dem att fortsätta leverera intressanta kurser med bra kvalite, så att studerenaden skulle värdesätta kursen värt att arbeta för, och således kanske även tala vidare eller ta även djupande kurser inom programmet. 

             Programmets påverkan (Kotler et.al. 2005:34) sker för det mesta genom e-postlistor, men de har även en Facebook- och Twitterkonto, var dock aktivitetn på inlägg är ganska låg. Deras synlighet är annars också lite dålig, de behöver att hitta nya kommunikationssätt- och platser. Även att förnya det som de nu gör kunde fungera rejält. De behöver helt enkelt hittas lättare. 

              Platsen (Kotler et.al 2005:34) för verksamheten är nätet. Alla kurser finns där, samt största delen av informationen. Det konkreta platsen kunde sägas vara Åbo Universitet, där deras kordineringsenhet fysiskt finns, men då kurserna går på nätet har deras fysiska kontor nog ingen större skillnad, samt borde inte heller det att det är frågan om en Åbo Universitet program inte heller ha någon om helst roll för studeranden, då de inte behöver gå någonstans för att ta kursen.

               Det programmet borde nu fokusera mest på att förbättra påverkan, så att mer studeranden hör om deras kursutbudan, och skulle även ta dessa kursen. Produkten, prisen och platsen är på koll. De vet vad de erbjuder, till vilken kostnad och var, men att få mer synlighet och att hitta mer studeranden är något de behöver fokusera sig på.

        
Porters konkurrensstrategier

Enligt Michael Porter kan ett företag konkurrera på marknaden med tre, eller egentligen fyra, olika strategier. Dessa är kostnadskonkurrens på hela marknaden, differentiering på hela marknaden och fokusering på mindre segment med kostnadskonkurrens och differentiering (Kotler et al, 2005:504).

Asian Studies Programme erbjuder nätkurser utan avgift för studenterna (gäller de som studerar vid medlemsuniversitet). Priskonkurrens kan man alltså inte säga att det handlar om eftersom det är gratis. Istället har de valt att satsa på kvalitet på sina kurser. För de studenter som inte tillhör ett medlemsuniversitet är kurspriset uppbyggt enligt €/studiepoäng. Man kan välja att gå enskilda kurser för ett aningen högre pris än om man utför en hel kursmodul.

Nätverket har valt att differentiera sig så att de fokuserar endast på Asien studier, medan liknande företag kanske har ett mera brett urval på kurser från olika områden. Denna differentiering gör att de kan fokusera på att förbättra sina kurser effektivare än ett företag med bredare område.

Marknaden de fokuserar sig på är unge studeranden. Enligt Facebook analytics är besökarna på deras Facebook-sida mellan 25 och 34 år gamla. Enligt dem själva är målgruppen studeranden som studerat minst ett år på universitet. Kursutbud finns till både kandidatstuderanden och doktorander.

Som slutsats vågar vi påstå att de konkurrerar på en mindre målmarknad genom differentiering. 

Källor

Johansson, S., G. & Norrbom, C. (1993). Studieguide till Marketing management. Borås: Bokförlaget Natur och Kultur.

Kotler P, Wong V, Saunders J, Armstrong G (2005). Principles of Marketing 4th European Edition. Pearson Education Limited: Edinburgh

Yliopistojen Aasia-verkosto. hämtad 2.3.2014
http://www.asianet.fi/asianet/opetus/opetus_2_ao.html